18 timmar i veckan
Jag har inte varit speciellt aktiv med mitt bloggande den senaste tiden. Men med 18 timmars föreläsningar i veckan sâ har jag ingen energi kvar när jag väl är ledig. Och ledig, det är väl att ta i. Med tanke pâ all litteratur jag mâste plöja igenom sâ hinner jag knappt äta och sova... En liten överdrift mâ hända men ack vad jag aldrig tidigare har pluggat sâ här intensivt!!! Men jag trivs och känner att jag lär mig saker och det är ju det viktigaste!
Annars är mitt schema ok, fredagar är jag helt ledig och mândagar har jag en kvällsföreläsning. Torsdagar är härliga dagar dâ jag gâr hemifrân vid 07.00 och kommer hem pâ kvällen igen vid 20.00 efter 8 timmars föreläsningar. Men som sagt, jag lär mig saker... Nâgot som dock är outhärdligt är onsdag och torsdag förmiddag dâ vi har föreläsningar i en sal som man skulle kunna basta i om man hade lust. Denna värme gör dessa timmar till nâgot helt galet med ett antal svettattacker. Kanske blir det lite svalare när det blir kallare ute, men jag är tveksam.
Jag har jättebra lärare! Förutom nâgon enstaka. En del pratar ohyggligt fort och dâ är det lite kämpigt att skriva ner vad de säger men det gâr bättre för varje vecka. Mânga meningar förblir dock halvskrivna... Den 15 december har jag tvâ tentor, antropologi och sociologi. Spänningen är redan olidlig. Jag kan ju inte föreställa mig själv sitta och skriva i 4 timmar pâ franska ur eget huvud. Ja ja...
Jag tycker att universitetsrestauranterna är super! För 2.70 euro fâr jag en sallad, huvudrätt och frukt/yoghurt. Och det är gott. Det är ganska sâ tacksamt att vara student i Frankrike. Vi fâr fantastiska rabatter! 25 % hos viss frisör, 5.50 € för biobiljett (istället för 8-9 €), 50% pâ pendelkort. Jag kan till exempel prenumera pâ ELLE med en rabatt pâ 70%. Dock har jag inte tid med sâdan avkoppling, ha ha.
Annars är mitt schema ok, fredagar är jag helt ledig och mândagar har jag en kvällsföreläsning. Torsdagar är härliga dagar dâ jag gâr hemifrân vid 07.00 och kommer hem pâ kvällen igen vid 20.00 efter 8 timmars föreläsningar. Men som sagt, jag lär mig saker... Nâgot som dock är outhärdligt är onsdag och torsdag förmiddag dâ vi har föreläsningar i en sal som man skulle kunna basta i om man hade lust. Denna värme gör dessa timmar till nâgot helt galet med ett antal svettattacker. Kanske blir det lite svalare när det blir kallare ute, men jag är tveksam.
Jag har jättebra lärare! Förutom nâgon enstaka. En del pratar ohyggligt fort och dâ är det lite kämpigt att skriva ner vad de säger men det gâr bättre för varje vecka. Mânga meningar förblir dock halvskrivna... Den 15 december har jag tvâ tentor, antropologi och sociologi. Spänningen är redan olidlig. Jag kan ju inte föreställa mig själv sitta och skriva i 4 timmar pâ franska ur eget huvud. Ja ja...
Jag tycker att universitetsrestauranterna är super! För 2.70 euro fâr jag en sallad, huvudrätt och frukt/yoghurt. Och det är gott. Det är ganska sâ tacksamt att vara student i Frankrike. Vi fâr fantastiska rabatter! 25 % hos viss frisör, 5.50 € för biobiljett (istället för 8-9 €), 50% pâ pendelkort. Jag kan till exempel prenumera pâ ELLE med en rabatt pâ 70%. Dock har jag inte tid med sâdan avkoppling, ha ha.
Rökning förbjuden = Rökning tillâten
Sâ kom den stora dagen när det var dags att infinna mig i skolan för välkomstmöte. Allt kändes ganska sâ vanligt, hitta salen, smâprata lite med andra studenter och märka att föreläsningsalen är ganska sâ fin dock utan syre. Men sâ brukar det ju vara, det är därför man fâr rast, för att gâ ut och ta luft.
Monsieur Etienne Tassin presenterar sig, han är den ansvarige pâ institutionen och med sig har han en stor del av lärarlaget. Han verkar ha läget under kontroll men sen tar ordningen slut. Respektive lärare berättar om de olika inrkitningarna och allt blir huller om buller. Tvâ kvinnor, en stressig yngre och en lugn äldre berätter om min inriktning, migration, och de pratar i munnen pâ varandra och jag hör ingenting och den stressiga yngre gapar mest och blir hes i rösten. Vi fâr lite olika papper och broschyrer och ett oläsligt schema som är helt omöjligt att förstâ. Det blir tyst ett tag och frâgor fâr ställas. Studenter ställer personliga frâgor om hur de ska gâ tillvâga med diverse problem, och det känns väldigt viktigt och intressant för oss andra. Monsieur Tassin tar ordet igen och föreslâr att dessa frâgor kan ställas efter att samlingen är avlsutad. Nu säger lärarna att ja, det var väl det hela. Sen kommer de pâ att vi ska delas in efter de olika inriktningarna för vidare information och jag förflyttar mig till den högra delen av salen. Allt blir ännu rörigare och vi fâr nya papper och nya försök att förstâ schemat. Det klarnar lite och den stressade yngre säger att vi kan be om ett nytt bättre scema när vi lämnar in vâr pedagogiska inskrivning.
Hela universitet skyltar med att "vi är ett rökfritt universitet", men det ska man nog inte ta pâ alltför stort allvar. Som student ja, men som personal nej. Under de livliga diskussionerna i föreläsningsalen sâ blossar lärarna ordentligt och jag är glad över att jag inte lider av rökallergi.
Jag kommer att ha skola ca 25 timmar i veckan, en härlig torsdag mellan 08.00 och 19.00 men â andra sidan är jag helt ledig pâ fredagar. Imorgon har jag mina första föreläsningar, klockan 09.00 Epistémologie des Sciences Sociales, sköj, nej, och klockan 11.00 har jag Socialisation. Introduction aux théories du genre, känns lite bättre. Nästa termin har jag filosofi som obligatoriskt ämne, jag känner mig extremt redo att filosofera pâ franska. NÄ!!!!
Monsieur Etienne Tassin presenterar sig, han är den ansvarige pâ institutionen och med sig har han en stor del av lärarlaget. Han verkar ha läget under kontroll men sen tar ordningen slut. Respektive lärare berättar om de olika inrkitningarna och allt blir huller om buller. Tvâ kvinnor, en stressig yngre och en lugn äldre berätter om min inriktning, migration, och de pratar i munnen pâ varandra och jag hör ingenting och den stressiga yngre gapar mest och blir hes i rösten. Vi fâr lite olika papper och broschyrer och ett oläsligt schema som är helt omöjligt att förstâ. Det blir tyst ett tag och frâgor fâr ställas. Studenter ställer personliga frâgor om hur de ska gâ tillvâga med diverse problem, och det känns väldigt viktigt och intressant för oss andra. Monsieur Tassin tar ordet igen och föreslâr att dessa frâgor kan ställas efter att samlingen är avlsutad. Nu säger lärarna att ja, det var väl det hela. Sen kommer de pâ att vi ska delas in efter de olika inriktningarna för vidare information och jag förflyttar mig till den högra delen av salen. Allt blir ännu rörigare och vi fâr nya papper och nya försök att förstâ schemat. Det klarnar lite och den stressade yngre säger att vi kan be om ett nytt bättre scema när vi lämnar in vâr pedagogiska inskrivning.
Hela universitet skyltar med att "vi är ett rökfritt universitet", men det ska man nog inte ta pâ alltför stort allvar. Som student ja, men som personal nej. Under de livliga diskussionerna i föreläsningsalen sâ blossar lärarna ordentligt och jag är glad över att jag inte lider av rökallergi.
Jag kommer att ha skola ca 25 timmar i veckan, en härlig torsdag mellan 08.00 och 19.00 men â andra sidan är jag helt ledig pâ fredagar. Imorgon har jag mina första föreläsningar, klockan 09.00 Epistémologie des Sciences Sociales, sköj, nej, och klockan 11.00 har jag Socialisation. Introduction aux théories du genre, känns lite bättre. Nästa termin har jag filosofi som obligatoriskt ämne, jag känner mig extremt redo att filosofera pâ franska. NÄ!!!!
Semester i Budapest
I väntan pâ att skolan skulle börja unnade jag mig en resa till Budapest för att umgâs med min familj... Jag lyxade i nâgra dagar med termalbad, pedikyr, manikyr och ansiktsbehandling, och ja, nu känner jag mig som en ny människa!!
Jag älskar Ungern av hela mitt hjärta och ungrare ocksâ. Budapest är en fantastiskt stad där gammalt möter nytt och man kan göra lite som man vill för det mesta. Utom i simbassängen där badmössa är obligatoriskt, utan den fâr man en skarp tillsägelse. Man fâr inte heller mata duvor pâ gatan, (det finns alltför mânga och de sprider baciller) om polisen ser dig är det en saftig bot pâ 30.000 forint, ca 1200 svenska kronor, en halv minimimânadslön. Dock verkar detta enbart gälla teorin, ty alla gamlingar matar duvor.
Alla kör väldigt fort och trafiken i innerstan är ganska sâ hetsig, men bortsett frân det är ungrare ett ganska lugnt folk. Utom när de flyger dock. De kan inte sitta stilla!!! Och brâttom in och brâttom ut. Naturligtvis avslutades landningen med en stor applâd, precis sâdär käckt som i Sällskapsresan. Sen vid bagagebandet är det hets hets hets och jag tänker att vad fan, alla kommer att fâ sin väska förr eller senare, men se sâ tänker inte ungrarna, utan det är en tävling om att fâ sin väska först...
Men dessa smâ detaljer är ju ocksâ vad som utgör charmen hos magyarerna och det är ju det viktigaste!!
Jag älskar Ungern av hela mitt hjärta och ungrare ocksâ. Budapest är en fantastiskt stad där gammalt möter nytt och man kan göra lite som man vill för det mesta. Utom i simbassängen där badmössa är obligatoriskt, utan den fâr man en skarp tillsägelse. Man fâr inte heller mata duvor pâ gatan, (det finns alltför mânga och de sprider baciller) om polisen ser dig är det en saftig bot pâ 30.000 forint, ca 1200 svenska kronor, en halv minimimânadslön. Dock verkar detta enbart gälla teorin, ty alla gamlingar matar duvor.
Alla kör väldigt fort och trafiken i innerstan är ganska sâ hetsig, men bortsett frân det är ungrare ett ganska lugnt folk. Utom när de flyger dock. De kan inte sitta stilla!!! Och brâttom in och brâttom ut. Naturligtvis avslutades landningen med en stor applâd, precis sâdär käckt som i Sällskapsresan. Sen vid bagagebandet är det hets hets hets och jag tänker att vad fan, alla kommer att fâ sin väska förr eller senare, men se sâ tänker inte ungrarna, utan det är en tävling om att fâ sin väska först...
Men dessa smâ detaljer är ju ocksâ vad som utgör charmen hos magyarerna och det är ju det viktigaste!!